DAGIS, ETT MÅSTE?

Dagis, eller förskola som det numera heter.
Fast jag vill säga dagis, låter både busigare och mysigare, liksom inte så hårt.
Inskolning vecka två, status:
Två barn av två barn mer eller mindre arga, ledsna och missnöjda.
Bobbo vill inte någonting alls på morgonen, och gör allt tvärtimot för att sno tid.
Väl på dagis rusar han in, iallafall när superhärliga H tar i mot, kan inte alla vara som hon... go, glad och busig.
Så kommer vi till lillebror, en lite kille på 2,5 år, mycket känslor och stark vilja.
Ett tal som inte riktigt släppt, utan förutom lösa ord så kommer det ramsor av eget slag.
Han blir lätt frustrerad när han inte får gehör, han får ibland utbrott då han slänger sig på backen eller golvet. Han kan kasta saker, oftast flyger mattallriken som ett tefat genom luften.
Att få honom att forma sig som en hand i en handske på några dagar... nja det går sådär.
Idag var vi på inskolning i knappt två timmar, sen tog jag mina pojkar och åkte hem.
Mileon blev varm ute på gården, jag befann mig inne då han skulle vara en stund utan mig.
Ingen hör honom, men jag hör ända in, genom väggarna hur han skriker.
Jag springer ut med lillasyster på armen, där står min ledsna pojke, arg och ledsen på en och samma gång.
Jag frågar va det är, -VAJT!! VAJT!!
Varmt ja! Han var blöt uppe på sina små knubbiga händer.
Jag tar av jackan, jag tar av tröjan, jag tar av regnbyxorna. Men nu är han så trött efter dagens tuffa morgon, så han blir bara ännu mer tvär.
Hur ska detta gå tänker jag i min tysthet. Känner mig otillräcklig där man står utstuderad med en bebis på magen och en skrikandes på backen. Bobbo tar min hand, -Nu vill jag gå hem!
Sagt och gjort, soffhäng med tillhörande mellis.
En bra eftermiddag fick vi med vår farmor som överraskade och dök upp 💕
Jag hoppas detta kommer fungera dom stackars 15 timmarna. Hur ska jag kunna plugga med tre barn hemma, någon som gjort det? Jag tyckte det va tufft med en.
Men min magkänsla säger att jag kommer vänta tills våren, när Mileon är 3 år och kanske kan prata lite bättre och göra sig förstod. Då kan han gå på grannavdelningen där goa fröknar jobbar, sånna som vet hur man tar barn med olika sidor.
En sak vet jag, -jag är kass på just det här! Jag blir väldigt svag och känner bara att allt känns så himla jobbigt.
Men jag ska ge det en ärlig chans.

Gillar

Kommentarer

Annika
Annika,
Hur f-n kan man låta ett nytt barn stå och gråta för sig själv!!! Ska barnet för första gången vara utan föräldrarna så skall det finnas en fröken högst en meter ifrån nonstop!!!
TeamEnerfalk
TeamEnerfalk,
Dom kom strax efter jag kom ut, så dom märkte ju att han var borta. Det är verkligen fantastiska fröknar på detta dagiset, men på hans avdelning är dom helt nya för oss. Idag känns det än sålänge bättre, Mileon var på gotr humör, så kanske blir det bättre nu ❤️
nouw.com/teamenerfalk
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229