Min amning <3

En het potatis helt klart. Runt om i olika forum kan man läsa om amning som oftast slutar med påhopp och hets. Varför?

Jag kan tycka att alla måste få ha olika uppfattning. och tänka olika när det gäller amning, för man gör väl det som passar än och sin situation bäst.

Men jag vill skriva ner min syn på MIN amning, för att kunna gå tillbaka och läsa men också då jag ofta får frågor om just det och mellan amningarna glömmer jag, och när det är dags igen, jag just det så här va det ju!

Nu kan man se ett mönster efter 5 omgångar men också se hur man förändrat sin syn och hur mycket bättre det blivit.

Amningen har jag inte fått gratis utan fått kämpa med varje gång och där tror jag att många ger upp, dels för att ingen fångar upp och hjälper och att det är dåligt informerat. Min åsikt.

Alla kanske inte kan amma eller är `gjorda` för det men många fler som vill men stöter på problem och ger upp. Och det tycker jag är synd.

Amning är ju så mycket mer än mat och näring, utan också immunförsvar, närhet, trygghet och tröst.

Min amning har kantats av sår, blodblåsor, svamp, bakterier, mjölkstockning, bröstinflammation, läckage, svettvallningar, törst, vakna nätter, bölder och säkert saker jag glömt under åren. Vissa saker har jag gått igenom fler gånger.

Jag har tagit hjälp av amningshjälpen på Facebook där flera tusen människor kan hjälpa till i sina liknande upplevelser, där finns också hjälpammor som är utbildade och har nummer man kan ringa och prata eller få ett besök av. Men också fått fantastisk hjälp av både BB och Amningshjälpen på Östra.

Min största hjälp och stöttning har helt klart varit mannen vid min sida, Andreas! Som liksom jag tycker det är bra att amma. Han har alltid stöttat och gett tips, kört mig när det behövts och roddar hem och barn när jag vart inlagd. Allt utan att en ända gång bett mig ge upp eller sluta amma! <3

Jag läser överallt, kanske för att jag gillar ämnet och fastnar i trådar ang det om mammor som upplever problem. Häromdagen läste jag det vanligaste, `bebis vill bara äta mest hela tiden`och då rådet till mamman ´-hjälp till med ersättning så blir bebis nöjd`eller tipset `-ge ersättning inför natten och bebis sover bättre` ja tipsen är många och kommer ju från människor som bara vill hjälpa till.

Ersättning är fantastiska grejer och vi får vara glada att det finns och att det är så bra framställt som det är, men om man vill amma så kan ersättning förstöra en amning som håller på att etablera sig. Det kan funka men det kan också bli att bebis väljer flaskan med ersättning som man sliper jobba för.

Av MIN erfarenhet så tar det drygt 3 mån att få en bra och fungerande amning och där brösten ställt in sig på hur det är. Dom första 3 månaderna är det en nyföding vi pratar om som legat där inne i den varma, tysta och trygga magen som kommer ut och blir nerlagd ensam i en vagn eller i en egen säng, så fort bebis blir varse "vart e min mamma" så skriker den. Den vill mest ligga på mammas nakna och varma bröt, mest hela tiden. Kroppsljud, hjärta , mammas röst och doft. Tryggt.

Den lilla bebisen har dessutom en magsäck som en tumnagel, och mjölken passerar hela det lilla systemet på dryga 20 min , så inte undra på att den dessutom vill äta mest hela tiden. Här får man som oftast försvara sig mot frågorna som haglar, ´-är den hungrig nu igen` `-blir den aldrig mätt` `-har du tillräckligt med mat tro` `-ska du skämma bort den och låta den ligga hos dig hela tiden` -ja du har säkert som mig hört allt möjligt.

Och det som tryckte på min självkänsla i detta läget va, `har du tillräckligt?` fullkomligt hatar den frågan!

Och varje gång, alla 5 gånger tvivlar jag?! fast att bebis går upp i vikt och oftast runt 300-500 g veckan.

Men ibland har dom inte gått upp, eller kanske gått ner och här tycker jag man med bör ta hjälp av "rätt" personer (pålästa) om bebis kurva gör bvc missnöjda, jag har vart där oxå, då bebis backat i vikt och ibland stått still. Tur i mitt fall jag har en lugn man som alltid litat till 100 % att mina bröst löser det om min hjärna slutar att älta. Sitt och amma mest hela tiden en helg och koppla av så kommer det. Om man inte tycker det är så noga så gör man ju det som är bäst för en själv, bebis växer och mår bra oavsett, eller hur!

Men om man så gärna vill, det finns hjälp att få och det allra viktigaste DU KAN!! och ja, Vakna nätter hör till, inte bara amning utan hela bebisgrejen är vakna nätter. För mig ett sätt att leva, han väcker mig, äter när jag redan somnat om, och sover där tätt intill det tryggaste och bästa han har -mamma

Nästa hysteriska fråga, `hur länge ska du amma?`Ja tänk om jag det visste från början, vad som funkar bäst för mig och mitt barn.

Från början trodde jag det inte skulle bli så länge med sår och smärta som gjorde att man bara ville skrika rakt ut när bebis sög tag. Sen svamp, en ny nivå på smärta och när svampen spred sig in i mjölkgångarna så satt värken i konstant... sen gick jag igenom en bröstinflammation så bröstet blev dubbelt i storlek och gick inte att pumpa då det bara kom tjock gröt ur det så pumpen inte orka - inlagd, då jag på samma gång fick infektion i livmodern med feber på 40 °c. bakterier i bröstet är inte heller skönt och det blir som oftast penicillin. För kort tungband som gav blodblåsor som sprack så det blev stora öppna sår, på med bröstskydd som gjorde så att bebis inte fick i sig tillräckligt och gick ner i vikt och mjölken sina. I mitt fall har jag alltid ont i 4 veckor av amningen sen är det ytligare 8 veckor innan man kan slappna av riktigt och känna, - åh det gick denna gången med!

Med mina 2 första barn så var det inpräntat och det ända jag visste att man skulle amma i 6 mån och att man redan efter 4 mån kunde ge bebisen mat, och så blev det, vid 6 månader amma jag. Barn 1 ammande jag kväll, natt och morgon till 9 mån, barn 2 fick va nöjd med sina 6 mån. Barn 3 vart det ungefär likadant med, men vid barn 4 började jag läsa massor och träffa bra personer som hjälpte mig och jag fick då en ny syn på det hela. Jag fattade ju varför magen ballade ur på bebis när den åt mat vid 4 mån... Här bestämde jag mig för att lyssna på en annan målgrupp. Amma till 6 mån sen blanda in mat. När flaskan dök upp vid 8 mån vände han bort huvudet när bröstet serverades och jag valde att ge upp. Nu barn 5, snart 8 mån gammal och äter bara tutte, varför stressa första året tänker jag. Så länge kurvan går upp och bebis är nöjd så får han äta det som jag tycker är bäst. Vi testar mat och gröt inemellan med en takt som är lagom och jag tror ändå att bröstmjölk duger fint upptill året, och då har vi ju testat massor olika smaker och konsistenser så vi kan äta mat och då kan vi ju detta, själva sittandes i en stol. Och dessutom kanske man inte behöver göra så mycket burkar mat utan kan hoppa på vår mat direkt, vilket underlättar även om det är kul.

Det viktigaste är ju att man gör det som känns allra bäst för en själv utifrån sin egen situation och att man vet att det finns bra hjälp att få av duktiga människor som sitter på bra fakta och erfarenhet.

Men jag säger bara det, det är så värt det många gånger om, om man trivs med det. Sätt 3 månaders som delmål och efter den uppförsbacken kommer nedförsbacke!!


Inlägget blev till en novell.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229